Lördagen den 30 augusti klockan 12 kommer jag och tre andra fantastiska författare intaga Akademibokhandeln i Gränby.
Du hittar mer information om eventet här. Eller varför inte här.
Oavsett var ni hittar information så är ni varmt välkomna!
Det var innebandyupptakt. Alla barn och föräldrar hade samlats för att få information inför terminen och pröva ut matchställ.
”Nu har jag läst den där Var och hur!”
En förälder kom jagande efter mig. Avbröt mig mitt i ett samtal. För ett ögonblick var jag tvungen att fundera vilken faktabok hon nu tänkte på. Var och hur, vad då?
Tills en annan förälder rättade titel. ”Här och nu, heter den ju och den var jättebra.”
Så där ja. Här behöver jag visst inte driva diskussionen runt mig själv och mina böcker. Sådant gillar vi.
”Just ja. Så hette den ja! Som jag grät!” Mamman såg helt förstörd ut. Som om hon inte brukar gråta till böcker. Som om det här var lite jobbigt att erkänna. ”Och nu ska vi till Legoland. Tack vare din bok!”
Igen, jag ska erkänna, stod jag lite perplex. Legoland? Min bok? Hur gick det till?
Men mamman var inte nödbedd. Det visade sig att en person i hennes närhet dött under våren, hastigt och väldigt olustigt. I hennes egen ålder. Lämnade man och barn efter sig. Min bok gjorde inte saken bättre. Därav tårarna. Och behovet att leva här och nu. ”Har nu ungarna tjatat på Legoland i fler år, varför skjuta upp det?”
Nej, sant. Varför skjuta upp det om det är något alla kan få behållning av? Varför inte planera och diskutera kommande aktiviteter med barnen och sedan, faktiskt, genomföra det.
Var och hur? Varför inte här och nu!
Under Här och Nu, Marknadsföring
Det var orden som mötte mig i morse. Stirrade mig i vitögat från UNTs förstasida. Richard Ford befinner sig just nu på Sigtuna festivalen och naturligtvis får han stor plats.
Författare som klagar över skrivandet…
Vem gör inte det?
Fast det är klart, det är väl nyanser på klaga och klaga, kan jag tänka mig. Hans teori är att man ska klaga för att jobbet ska verka på riktigt. Vara svårt och inte för alla att genomföra. Så man har något att berätta för mamma. Att skriva är lika svårt som hjärnkirurgi.
Vad tror ni?
Jag surade lite över att jag inte fastnade på bild under Camilla Davidssons fina release. Jag som till och med hade på mig en klänning OCH kammat håret. Man kan ju tycka att det ska uppmärksammats stort i bokbranschen…
Men, se där! Här sitter jag och googlar på mig själv och vad hittar jag? Om inte lite bilder. Spana in länken här så vet ni hur trevligt jag hade det och hur fin jag var.
Trevlig lördag!
Igår svassade jag i mig klänningen och skinnjackan för att dra till den Kungliga Hufvudstaden. I väskan låg en flaska bubbel samt utskriven karta till stället vi skulle vara på. Säga mycket kan man om mitt lokalsinne men de många bokreleasen gör ju att jag kommer runt mig i världen. Visserligen kanske inte den snabbaste och enklaste vägen men jag kommer fram!
Igår var det Camilla Davidsson och hennes ”Under Vintergatans alla stjärnor”. En bok som utspelar sig på Pilgrimsleden och de tankar man hamnar i där. 80 mil vandring mitt ute i ingenstans, så jag förstår att man liksom bara har tankarna kvar att roa sig med.
Naturligtvis var det ett trevligt evenemang. Det är underbart att träffa alla skrivarkollegor och umgås där mitt i inspirationen och motivationen. Naturligtvis tog jag aldrig fram kameran men har snott lite bilder helt hejdlöst på Facebook. Nu kan det ju se ut som om jag inte ens var där eftersom jag inte fastnat på en enda bild (eller så tog de helt sonika bort mig. Jag vet några blev lite irriterade på mina utspel..)
Under sommaren har recensioner fortsatt trillat in men jag har ju inte haft internet. Mitt eminenta förlag sänder dock länkar så nu är det dags att uppdatera er på de fina orden boken får.
Här är recensionen från Bims blogg. Den kvinnan inger respekt när man inser vilken mängd böcker hon konsumerar per vecka. Imponerande. Att hon dessutom gillar min bok gör ju saken än underbarare!
Böcker emellan gillade Lova. Nu har hon även läst Här och nu.
Tack för att ni tar er tid att både läsa och sedan kommentera mina böcker. Det betyder mycket!
Igår tog jag två stolta förväntansfulla barn till skolan. En sände jag iväg till ny klass i ettan, en fick börja i förskoleklass. Det yngsta barnet fick börja på ny avdelning, storbarnsavdelningen, på dagis. Stolt som en tupp var han när han insåg att det betydde ”åka stooora rutschbanan” hela dagen.
Själv drog jag på jobbet för en kopp kaffe i lugn och ro. Det kan behövas efter vårt kuskande på vägarna i nästan tio veckor. En kopp kaffe och Radio Uppland så var den måndagen räddad.
I och med skolstart verkade även vädret inse faktum och levererade regn, regn och åter regn. Fast jag tänkte kjol och linne samt sandaler.
Idag har jag tänkt om. Byxor och gympaskor för första gången denna sommar. Känns lite märkligt faktiskt. Fast jag tror inte jag kommer frysa när jag står på ridningen med Lilleman ikväll. Fast jag blir nog blöt för, som sagt, regn regn regn.
I lördags var jag på bejublad signering i Söders Bok och Pappershandel i Bålsta. Det var extra trevligt då jag stod tillsammans med Bålstabon Anne-Lie Högberg. Och som vi sålde böcker. Faktum är att, förutom under själva releasefesten, så sålde jag rekord på antal böcker på en signering. Jag var i det närmaste hög när jag körde hem från Bålsta. Tack Anne-Lie för att du bjöd in mig till evenemanget!
Nu kickar vi igång den här hösten på allvar. Mycket roligt är inplanerat och jag ser fram emot det absolut mesta. Hänger ni med?