In och bevaka Sonfjällsdeckarna!

Det är alltid alltid alltid lika roligt som hjärtknipande att se hur listan med böcker på adlibris, bokus och cdon (mm) bara ökar.

Idag kom Sonfjällsdeckarna upp, med omslag, baksidestext och allt! Gå in och bevaka boken, tack!

Mitt under brinnande redigeringskriget

Sedan i julas har jag suttit varje kväll, varenda en, med datorn i knäet och redigerat och korrekturläst manus. Varenda kväll. Framför Bolibompa. Samtidigt som jag ryar åt ungarna att sitta stilla och sluta slåss rättar jag grammatik och funderar på tvister. Först för Sonfjällsdeckarna (som redan fått otal beställningar fast boken inte ens kommit från tryckeriet än!) och nu för universitetsromanen.

Med andra ord. Mitt huvud är tämligen fullt av mina romankaraktärer. På gott och ont. Jag gillar att ha dem där. Det är liksom hemtrevligt på något vis. De käbblar, umgås och lever sitt liv.

Helt normalt att ha röster i huvudet, har jag hört…

I natt drömde jag om Cassandra och Fredrik EFTER att jag satt punkt på deras historia. De levde liksom vidare. Som om de ville berätta för mig att det reder ut sig. Att det var okej att lämna dem där jag, och sedermera läsarna, lämnar dem. Att de har fått de verktyg som behövdes för att gå från tonåren in i vuxenåldern. Eller, ungvuxen som jag nu valt att beteckna det.

Och så uppmärksammade Cassandra mig på ett fel i texten som jag måste räta ut. Faktiskt. Hon gjorde det. En tankevurpa som ingen av testläsarna eller korrekturläsarna sett. Inte jag heller. Inte en tanke.

Så det ska naturligtvis skrivas in. Krävs bara en mening men på plats ska den.

Fast inte ikväll. Ikväll ska jag uppvakta min man med middag och bio (hemlis, hemlis) för han är bäst på alla sätt och torsdagar är min favoritdag i veckan.

Men imorgon kväll! Då ska jag vara ett med manuset igen och jag ska se till att få ordning på torpet. Det är bra för till helgen vankas innebandyspel för hela slanten och IKEA med familjen. Vi har äntligen tagit tag i en del småprojekt på huset. Lagom till redigeringsrundorna…

Vad ska ni göra för trevligt i helgen?

Sonfjällsdeckarna är på väg till tryck

Bok nummer tre i mitt utgivningsliv blir en kapitelbok. ”Sonfjällsdeckarna”, som utspelar sig på Burhögen, Ransjö, Härjedalen. I skrivande stund är boken på väg till tryck och jag är så himla spänd på att få hålla boken i mina händer om bara ett par veckor.

Omslaget är tecknat av min goda vän Stine Rye Jefsen i København. Bara det gör mig jätteglad. Att vi som en gång mötte varandra på en kurs i Folkloristik 1994 nu samarbetar i ett bokprojekt. Så himla glad!

Visst är det fint!

Beas bokhylla har uttalat sig om Här och nu

För ett tag sedan hade jag en utlottning av böcker då jag precis skrivit på kontrakt tre. Vinnaren av Här och nu blev Beas bokhylla. Nu har de uttalat sig om boken. Alltid roligt att läsa att Ingrid och Nate går hem i stugorna!

Läs recensionen här.

Och sedan ska jag visst gå på sexkurs hos Simona… Ja ja… Bara vänta tills bok fyra kommer ut. Bara vänta tills juni… DÅ!

Lisa Bjärbo på Debutantbloggen

Idag gästar Lisa Bjärbo (Onekligen) Debutantbloggen och pratar om hennes skrivarresa och hur man ska tänka när man skriver för barn och ungdomar. Jag följer Lisas blogg, har haft henne som kursledare samt har sträckläst hennes OCH Johanna Lindbäcks ALLA böcker. Utan att smöra vill jag gärna påstå att de två tillhör mina absoluta favoriter när det kommer till ungdomslitteratur. Dialogen, jag säger bara DIALOGEN!

Klicka in här och läs om Lisa.

Här och nu läses just nu

Som sig bör läser jag ju en del bok- och skrivarbloggar för att hålla mig uppdaterad och för ren och skär nyfikenhet. Det är inte alltid jag hinner dra igenom alla länkar varje dag men jag försöker göra det så ofta som möjligt.

Då blir man ändå rätt nervös när man hittar en bokblogg som hävdar att ”Här och nu läses just nu”.

Vad kommer utsagon vara? Ingen recension? En sablande recension? En fantastisk recension? En inte-recension?

Huvaligen, denna väntan!

Vinn bokpaket från Idus förlag

På Rosa Bubbla kan man just nu vinna ett bokpaket från Idus förlag. Tre hela böcker, lagom till sportlovsveckan. Och ja, min bok är helt klart väljbar.

Klicka in här och motivera ditt vinnande bidrag.

Gick till kyrkan, blev bokad som författare

Mina barn har precis börjat i skolkören som även är vårt lokala samhälles kyrkokör. Det betyder gudstjänst ibland. Jag är kanske inte den som nöter ut kyrkbänkarna direkt men det är mysigt när barnkören är där och allt är mer liksom tillåtande i kyrkan.

Så i strålande solsken tågade jag och min mor finklädda till kyrkan för att lyssna på mina två äldsta. De var naturligtvis mer än söndagsfina eftersom de gärna tar i från tårna när det kommer till kalas. Lilla hjärtat hade kavaj, vit skjorta och fluga. Sötnosen körde prickig klockad klänning och ryaväst. Så sjukt fina barn!

De sjöng, gjorde gester, samlade in kollekt och välsignade ljus. Mina fina fina barn.

Efter gudstjänsten var det korv och kaffe för alla inblandade i bygdegården. Medan barnen pysslade satt jag och min mor och småpratade med den nye prästen och kantorn. Väldigt trevligt. Jag tänkte att om det är så här det är att gå i kyrkan så kan jag kanske tänka mig att gå fler söndagar.

Vid en direkt fråga från kantorn om vad jag jobbar med svarar jag sanningsenligt med vad mitt dagjobb går ut på. Men eftersom jag sitter i nya omgivningar så bara måste jag även få in att jag svirar om till författare på kvällstid. För man vet aldrig var man har kunden, så att säga. Och för att ingen annan gör det åt mig. Jag måste vara där ute och sälja min egen produkt. Det är ofta inte roligt, och det känns väldigt baklänges och många gånger är det så sjukt mycket enklare att sälja in andras böcker.

Men det gav effekt. På två sekunder hade jag blivit inbokad på inte mindre än två författarframträdanden med olika fokus och målgrupp. Direkt därefter pratade vi om mitt skrivande, mina böcker och mitt sätt att pussla ihop allt i vardagen. Varpå två kvinnor replikerar att de ska gå och låna böckerna på biblioteket för att vara påläst innan jag kommer dit.

Jamen stort tack är det jag kan säga! Och klappa mig själv på axeln för att jag vågade säga det högt. För att jag tog steget ur bekvämlighetszonen och pratade om min hobby fast det egentligen inte var det frågan gällde.

Nu ska jag bara vara mer förberedd än svamlandet i torsdags…

Gästframträdande hos Emmelie Hardenborg

Emmelie var en del av det bejublade Upplandsgänget som turnerade runt i Uppland förra året för att presentera både oss och våra noveller från #Älskanoveller – 26 nyanser av Sverige. Det var en väldigt väldigt trevlig bekantskap att göra och jag ser fram emot att följa henne på skrivarresan mot ett romankontrakt.

Hon har nu bjudit mig att vara gäst på hennes blogg. Det inlägget hittar ni här. Speciellt sista frågan skapade en hel del fnitter hos mig.

Tack Emmelie för att jag fick stanna till en stund hos dig!

   

Författarframträdande i Tungelsta

Vad man inte får se när man är ute och framträder lite här och lite. Jag kan ärligen säga att jag nog inte skulle ha lagt Tungelsta till en plats som jag har besökt om det inte var så att jag var inbjuden dit.

Och med tanke på de mängder köer E4:an tyckte var roligt att visa upp för mig så tror jag att jag är rätt svårlockad tillbaka. Och dessutom tyckte min GPS – min livlina i bilen – att det räckte med körväg och visade mig i mål i Haninge. Det var ju helt fel och stackars Jenny Jacobsson som fick dirigera mig genom mörka cykelvägar och över broar för att jag överhuvudtaget skulle gå i mål.

Men fram kom jag. Tillsammans med elva andra författare skulle vi prata om vår skrivprocess inför publik. Fullsatt lokal, det vill jag gärna säga. Och jag åt en kanongod Nutellabulle. Bara en sådan sak. Så det kan kanske tänkas att jag hittar fram till Tungelsta igen.

Jag sade det på framträdandet och jag säger det igen. Det är så vansinnigt roligt att träffa författare och höra hur de ser på skrivandet och livet däromkring. Så fantastiskt roligt. När det var min tur var jag slut i huvudet, hes i rösten och svamlig i framträdandet. Med andra ord, precis som vanligt.

Här kommer lite bilder från gårdagen.

Hela gänget samlade  Pressen Men jag måste verkligen börja tänka på vad jag sätter på mig inför sådana här kvällar. Alltid vettigt att se sig själv på bild. Fast helst innan framträdandet…