Kategoriarkiv: Som ett myggbett

Bokrean börja idag och jag firar med signering – HURRA!

Plats, Ica Maxi Lindhagen, klockan 16-19 IDAG!

Kom förbi, bläddra i fantastiska böcker, få en pratstund med underbara författare och lämna Maxi med matkassen fylld av näringsriktiga böcker av alla de slag!

Vi ses!

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Böcker och författare, Som ett myggbett

Förboka diabetesböcker till bokrean

Bokrea är ju väldigt mycket som julafton för oss bokfantaster. Vilka fynd man kan göra! Mina fina diabetesböcker kan du nu hitta till fantastiska summor, nästan så att vi skänker bort titlarna.

Klicka gärna in på alla bokreor och förboka böckerna om typ 1 diabetes. Klick klick.

Lämna en kommentar

Under Böcker och författare, Diabeteshandbok, Som ett myggbett

Fina recensioner om Majken som får typ 1 diabetes

Min fina illustratör Alina Ögger upplyste mig om att det finns kanonrecensioner och kommentarer om vår gemensamma bok ”Som ett myggbett, flera gånger om dagen” om Majken som får typ 1 diabetes.

I den här recensionen från Barnboksbloggen står det bland annat:

Jag tror inte att det finns särskilt många böcker för yngre barn som handlar om att få diabetes så jag tror att den här boken är väldigt välkommen. Jag gillar framförallt också berättarperspektivet i boken. Just att berättelsen handlar om hur det var för Freja när Majken fick diabetes, istället för om boken varit skriven ur Majkens perspektiv gör att man får en annan vinkel och det är verkligen bokens styrka.” 

Det gör mig så glad så glad för jag funderade rätt länge på att få boken till att bli något annat än ”bara” en förklarade bok om en sjukdom. Så kul att det uppmärksammades. De fina orden tar inte slut där. Barnboksbloggen fortsätter med:

En annan av bokens styrkor är förstås att den är väldigt lärorik och pedagogisk. Den balanserar lite mellan att vara skönlitteratur och faktabok någonstans i mitten av boken, men faktadelen hinner inte ta över så det blir för mycket fakta, utan det hålls på en lagom nivå. Istället läggs fokus på Freja och på hennes känslor på ett mycket snyggt sätt. Längst bak finns också ett lite mer fördjupande faktaavsnitt för den som vill veta lite mer. Texten är lättläst och det finns även massor av charmiga, humoristiska, varma och färgglada illustrationer.”

Bloggen Villa Freja har också läst om Majken och den recensionen hittar du här. Hon skriver bland annat:

”Majken får typ 1 diabetes är en vackert illustrerad och fint berättad bok om en kronisk sjukdom som varje dag drabbar två barn i Sverige. Här får läsaren lära sig mer om diabetes typ 1 och när berättelsen är slut följs den åt av en kort och tydlig faktatext.”

Klang och jubelsång på så fina värdefulla ord!

Lämna en kommentar

Under Böcker och författare, Som ett myggbett

Diabetesaktiviteterna fortsätter – nu i Uppsala

Ni såg väl diabetesgalan igår? Jag satt med rak rygg och spänt fokus i hela två timmar (förutom i pauserna då jag snabbt zappade vidare till Playoff  Danmark – Irland) och pekade ut den ena bekantingen efter den andra. Det var som om de stod inne i mitt vardagsrum och föreläste om diabetes.

Och ni missade väl ändå inte Alrik?!! My god! Jag vill adoptera honom, så är det bara. Om inte det går så gärna lotsa in honom på diabetesforskar-spåret för det är det han vill göra när han blir stor. Alla forskningsavdelningar där ute, ta kontakt med honom och se till att ni sätter kontrakt på att han blir just er diabetesforskare i framtiden. Jag är säker på att han kommer genomföra stordåd. Varför inte ett Nobelpris vad det lider.

Många av dem som medverkar i min Handbok om typ 1 diabetes var en del av den stora produktionen igår, antingen på scen eller som åskådare. Det var häftigt att se hur Sara Malmström visade publiken och oss där hemma vad man ska göra när Alrik drabbas av lågt blodsocker. När Tim Malmström fick höra att han ska gå en match mot JO Wallner och hur diabetespanelen med Sofie Diabetesia i spetsen svarade på frågor runt diabetes. Via alla deras sociala medier kunde jag följa galan på nära håll, från bakom kulisserna och hela vägen till efterfesterna.

När jag skrek rätt ut? När Diabetesmammorna fick en halv miljon i stipendiepengar av nystartade stipendiet Maximuspriset i ära efter Max Stenbeck som avled, endast 30 år gammal, i typ 1 diabetes. Det var så galet roligt att två genuina eldsjälar som Helena och Lotta är fick hedras på scen och ta emot en prissumma som gör att de kan fortsätta bedriva deras diabetesläger ett par helger varje år. Läger som barnen betecknar som roligare än julafton. Jag har varit medverkade i ytterkanten på dessa läger som sponsor och föreläsare och sett vilken värme som genomsyrar lägret samtidig som barnen får vara normala och föräldrarna på allvar får prata ut om sömnbrist, oro för framtiden och lära sig om hjälpmedel bland likasinnade. Stort stort grattis, Diabetesmammorna!

Peter Jihde var bra som programledare, fattas bara annat. Det enda jag saknade var en slutsumma för hur mycket pengar som kom in under kvällen. Själv swischade jag som en galen till diabetesförbundet. Sedan fick jag lite dåligt samvete och swishade även till Barndiabetesfonden. Jag hoppas att vi får en slutsumma snart, för att se om galan gav effekt.

Ikväll finns jag och mina böcker på Akademiska sjukhuset där Uppsala bedriver sin Världsdiabetesdag. Föreläsningsprogrammet är i vanlig ordning starkt och väldigt intressant samt det finns utställning där man kan lära sig mer om hjälpmedel, köpa böcker 🙂 och lära sig mer om diabetes. Varmt välkomna dit! Läs mer här: http://www.kalendarium.uu.se/Evenemang/?eventId=30408

Missade du dokumentären ”Leva utan att dö” eller Diabetesgalan tycker jag att du ska gå in på ViaFree och kolla.

Och sedan swishar du pengar!

Lämna en kommentar

Under Diabeteshandbok, Marknadsföring, Som ett myggbett

KANONrecension för barnboken Majken

Bokbloggen AutumnLeaf har recenserat ”Som ett myggbett, flera gånger om dagen”, en bok om Majken som får typ 1 diabetes, har valsat  runt bland bokbloggare ett tag och de finfina recensionerna kommer in. Här hittar ni denna.

Jag blir så glad så glad så glad när de inte bara gillar texten och bilderna utan det finns utrymme för diskussion tillsammans med barnen. Att bloggaren dessutom ser till att den finns tillgänglig i förskolan gör mig rörd, glad och stolt. TACK!

Lämna en kommentar

Under Marknadsföring, Som ett myggbett

En fantastisk bok-helg

Klockan åtta i lördags satte jag mig i bilen för att ratta iväg mot Ängskärs lägergård utanför Tierp. Där, intill havet, pågår fyra helger per år en fantastiskt läger för barn och föräldrar med typ 1 diabetes. Familjerna kommer från hela Sverige, den enda gemensamma faktorn är sjukdomen. Barnen får lära känna andra med samma utmaningar som de själva. De känner sig inte utanför för att de råkar ha en pump eller CGM påklistrad till kroppen. Ingen rynkar på pannan för att det ska mätas blodsocker i tid och otid. Helgerna brukar vara enormt uppskattade, större än julafton enligt vissa barn.

Som så många gånger inom sjukdomsområdet så är det inte staten Sverige som anordnar sådant här utan eldsjälar. Sådana som själva är drabbade av typ 1 diabetes, vet hur tomt det är att inte kunna prata om detta med införstådda, vet hur berikande det är att hitta sina mentorer, sina faddrar. Lotta och Helena är just sådana eldsjälar. På fritiden fixar de med anmälningar, sponsorer, ledare och föreläsare och ordnar själva med mat och annat inför lägret. Fast de själva inte får sova på nätterna, fast de själva är oroliga inför framtiden och vad den ska innebära för deras barn.

Läs mer om lägret här.

Jag var inbjuden talare två helger i rad för att prata om mina diabetesböcker. Min ingångsvinkel är inte så mycket att stoppa mer statistik i halsen på föräldrarna utan mer berätta hur jag slank in på diabetes-spåret och vad för expert jag trodde mig vara INNAN jag träffade verkliga typ 1 diabetes barn. För att göra en lång historia kort – jag visste ingenting!

Nu har jag ungefär lika lite aning men jag vet åtminstone att jag är i kunskapsbrist. Det lilla jag kan samla på mig om information försöker jag göra. Jag lyssnar till barnen, till föräldrarna. Jag talar med skolor och omgivningen för att sprida kunskap. Jag sätter in pengar på Barndiabetesfonden för att hoppas att det på något sätt ska skynda på att lösa gåtan runt typ 1 diabetes. För ett par veckor sedan fick jag pröva en kontinuerlig glukosmätare vars sensor satt på min överarm ett par dagar.

Efter att föreläsningen var över i Ängskär (ja, jag hade glömt datorn och fick köra dockteater men hej vilken respons jag fick sedan. Kanske ska glömma datorn lite oftare..) satte jag mig i bilen och gasade in till Uppsala där kulturnatten var i full gång. Jag var inbjuden till ett event på Akademihotellet där jag fick ställa ut mina böcker och prata om mitt skrivande med hugade kulturmänniskor. Det var inte bara kärleksböckerna som bytte ägare, även ett par personer med just typ 1 diabetes kom förbi och köpte handböckerna i informationssyfte. En dam hade insjuknat förra året, 79 år gammal. Det är nog det äldsta fallet jag har kommit kontakt med och givetvis blev hon först diagnosticerad med typ 2 diabetes på grund av ålder. Ålderism kallade hon den diskrimineringen och jag är böjd att hålla med.

När helgen var till ända hade hela 62 stycken av mina böcker bytt ägare, ett antal tusenlappar hade swischats över till Diabetesmammorna som sponsor av deras läger och mina tår var blå av allt stående. Jag är nöjd, ödmjuk och glad.

Tack för alla fantastiska möten i helgen!

   

Lämna en kommentar

Under Böcker och författare, Diabeteshandbok, Som ett myggbett

Försöker leva mig in i nästa karaktär

Som jag skrivit ett par gånger så jobbar jag just nu med en ungdomsroman. Det är en klassisk plot, utspelar sig på min hemort. Det är bara det att huvudpersonen har typ 1 diabetes.

Även om jag har skrapat på ytan av hur det kan vara att leva med just typ 1 diabetes genom de sista åren så har jag ju ingen som helst aning. Vissa saker kommer jag aldrig helt förstå. Som till exempel ständigt vara på tå, kolla blodsocker och räkna ut hur mycket du ska äta, ta rätt insulinmängd och sedan fundera på om den där springturen till bussen borde tas med i beräkningarna eller om förkylningen som är på ingång kan störa.

Inte bara på helgen, inte bara en dag utan varje minut, livet ut.

Sådant kan man aldrig riktigt förstå om man inte befinner sig rätt uppe i det.

Min huvudperson tar insulin med sprutor men mäter blodsocker med ett CGM – en kontinuerlig blodsockermätare där du kan avläsa blodsockret på liten manick, likt en mobiltelefon. I vissa fall är det även så smart att du kan sitta på jobbet och se i en app hur dottern beter sig i skolan men sådana tillbehör är inte alltid upphandlade av landstinget. Inte alla som har typ 1 diabetes får tillgång till alla bra tillbehör till trots att vetenskapliga studier pekat på att livskvalitén blir högre på många sätt.

En god diabetesfamilj hjälpte mig att sätta en sändare på armen häromdagen. Jag var lite nyfiken på hur det skulle gå att sova med, duscha eller hur skulle folk reagera när jag föreläste inför en större skara. Skulle det klia? Falla av? Skulle folk peka bakom min rygg eller faktiskt ställa öppna frågor.

De tankarna och mycket annat har jag nu noterat i min anteckningsbok och känner att jag förstår min huvudperson lite bättre. Så värdefullt med efterforskningar och människor i min omgivning som generöst delar med sig av erfarenheter.

Det finns en film också men jag tycker det pratades lite väl mycket om mina fettiga överarmar… 🙂

2 kommentarer

Under Diabeteshandbok, Roboten Ludde, Som ett myggbett