Fina recensioner om Majken som får typ 1 diabetes

Min fina illustratör Alina Ögger upplyste mig om att det finns kanonrecensioner och kommentarer om vår gemensamma bok ”Som ett myggbett, flera gånger om dagen” om Majken som får typ 1 diabetes.

I den här recensionen från Barnboksbloggen står det bland annat:

Jag tror inte att det finns särskilt många böcker för yngre barn som handlar om att få diabetes så jag tror att den här boken är väldigt välkommen. Jag gillar framförallt också berättarperspektivet i boken. Just att berättelsen handlar om hur det var för Freja när Majken fick diabetes, istället för om boken varit skriven ur Majkens perspektiv gör att man får en annan vinkel och det är verkligen bokens styrka.” 

Det gör mig så glad så glad för jag funderade rätt länge på att få boken till att bli något annat än ”bara” en förklarade bok om en sjukdom. Så kul att det uppmärksammades. De fina orden tar inte slut där. Barnboksbloggen fortsätter med:

En annan av bokens styrkor är förstås att den är väldigt lärorik och pedagogisk. Den balanserar lite mellan att vara skönlitteratur och faktabok någonstans i mitten av boken, men faktadelen hinner inte ta över så det blir för mycket fakta, utan det hålls på en lagom nivå. Istället läggs fokus på Freja och på hennes känslor på ett mycket snyggt sätt. Längst bak finns också ett lite mer fördjupande faktaavsnitt för den som vill veta lite mer. Texten är lättläst och det finns även massor av charmiga, humoristiska, varma och färgglada illustrationer.”

Bloggen Villa Freja har också läst om Majken och den recensionen hittar du här. Hon skriver bland annat:

”Majken får typ 1 diabetes är en vackert illustrerad och fint berättad bok om en kronisk sjukdom som varje dag drabbar två barn i Sverige. Här får läsaren lära sig mer om diabetes typ 1 och när berättelsen är slut följs den åt av en kort och tydlig faktatext.”

Klang och jubelsång på så fina värdefulla ord!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Böcker och författare, Som ett myggbett

Träffa mig och min adept på Litteraturcentrum – Uppsala Stadsbibliotek

Jag och min adept Anna har blivit inbjudna att medverka i Litterär vinterfestival i avslutning av Litteraturcentrums skrivarverkstäder på Uppsala stadsbibliotek mellan kl. 17 och 19.30 den 30/11. Det ska bli vansinnigt roligt och kul att få träffa andra skrivande människor.

Läs mer här.

Varmt välkomna!

 

Lämna en kommentar

Filed under Böcker och författare, Marknadsföring

Vad vore världen utan föräldrar?

Som många av er vet befinner jag mig ofta på olika idrottsarenor runt om i Uppland. Säsongen är just nu i innebandyns tecken och jag lovar er, här spelas det innebandy flera gånger om dagen. Tre barn ställer onekligen till det i schemat och ibland krävs det fingertoppskänsla och en stor portion med logistik för att få det att fungera.

Men vet ni vad, jag gör det så gärna. Och jag vet att många föräldrar håller med mig. Vi pressar helgerna med skjuts till arenor, sporthallar och står i kiosk, säljer Ullmax, New Body och kakor för våra barns skull. Jag hejar, applåderar och ropar tillsammans med en stor skara föräldrar som lever här och nu och mitt i matchen.

Här i helgen satt jag i IFU-arena. Äldsta pojken hade match och det är alltid lika spännande. Mellantjejen hade redan avklarat två matcher under helgen så jag var hes och öm i handflatorna men ändå lika pepp. Yngsta killen gillar att hänga med i arenan men han hade själv innebandyträning i hemmahall så jag hade skjutsat dit honom innan match och Mr Underbar skulle hämta hem honom. Runt omkring mig satt söndagströtta föräldrar med kaffe i handen. Där fanns även ett par far- och morföräldrar som valt att ta sig till vår fina arena och heja fram barnbarnen. Efter 3 gånger 15 minuter var vi sedan slut. Det var en jämn och spännande match som böljade fram och tillbaka. Ett par fantastiska räddningar av målvakten och sedan snabba kontringar. Ett baklängesmål och spänningen var olidligt. Det var ett par stycken bakom mig i publiken som hejade högt och engagerat. Och sedan erkände direkt att de aldrig sett på innebandy förut men det här var ju roligt ju. Att detta nog inte var sista gången de skulle gå till en match.

Sådant gläder en idrottsmänniska som gillar hela grejen med föreningsliv. Vår innebandyklubb – Hagunda – är extremt omhändertagande. Fast jag varit en del av föreningen i ett par år nu så har jag inte riktigt vant mig än. Dessa fadderträningar med ungdomslagen som herr- och damlagen håller får mig tårögd. När barnen tågar in till en Allsvenskamatch tillsammans med herrarna och de är så stolta. När herrarna och damerna kramar om ungdomslagen utanför plan och spelar med dem i periodvilan i stora matcher. Varje gång blir jag lika tårögd. Varje gång. En kram, en high five, en passning. Varje gång. Läs mer om Hagunda här.

Vi föräldrar som går upp tidigt på söndagarna, som sitter på små bänkar i sunkiga idrottshallar, som tvättar matchkläder och säljer salami. Vi vet att det betalar sig. Att barnen rör på sig flera gånger i veckan, blir trygga med andra vuxna, lär sig att samarbeta och hålla humöret uppe. I slutändan är det värt allt. Jag kämpar på med vårt schema för jag vill ha fler tårögda stunder tillsammans med mina barn och deras förebilder. Jag är så glad att alla vi föräldrar (och då har jag inte ens börjat böla över det fantastiska ledarna som lägger en ännu större mängd av fritiden helt gratis genom att coacha och ta hand om våra barn) driver stora delen av idrotts-Sverige genom att erbjuda barnen en hälsosam och rolig fritid.

Och sedan är det inte helt ledsamt att få möjlighet att träffa bröderna Ravelli. Den möjligheten hade jag aldrig fått om jag inte varit en engagerad och passionerad idrottsförälder.

PS. JA! Jag vet att det finns rötägg ute i publiken, bland ledarna och även hos spelarna själva. Sådana som pressar för hårt, ropar fula ord och allmänt beter sig illa. Så illa att domare går av gråtande från plan. Så illa att andra spelare slutar spela i laget. Så illa att inget längre är roligt. Jag har varit en del av idrott-Sverige för att uppleva allt på nära håll. Varje gång blir jag lika upprörd och irriterad att det får fortsätta. VUXNA MÄNNISKOR!?? Skämmes ta mig tusan! Men majoriteten hejar på sina barn med kaffet i handen och segervrålet på lut i strupen. Majoriteten skjutsar glatt till träning och match, ser till att kläderna är tvättade och väskan packad. Det lyfter vi inte tillräckligt ofta. Stort tack till alla oss för våra barns hälsosamma fritid och framtid. DS

Lämna en kommentar

Filed under Barnjidder, Snack för en snack

Bara fem kapitel kvar – KÄMPA

Det är bara fem kapitel kvar på ungdomsboken. FEM KAPITEL! Det är ju ingenting och ändå så sjukt mycket. Ett slut till exempel. Jag måste komma på ett slut. Och ett kapitel där emellan.

Ja, sedan är det dags för vila, en första redigering och så ut till mina duktiga testläsare för att sedan dra igenom en andra redigeringsrunda.

Men ni fattar. FEM KAPITEL!

Kanske det kan bli en bok till nästa år? Kanske jag kan börja säga ”jag har gett ut åtta titlar” snart? Asså, om förlaget gillar… Men ni fattar.

FEM KAPITEL!

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Recension av Lova – pocketen

Min debutbok Lova som kom ut 2013 hittar fortfarande sina läsare. Denna recension hittade jag häromdagen. Så roligt att Lova fortfarande underhåller. Läs den som pocket via Harper Collins eller lyssna på Storytell med fantastiska AnnaMaria Käll (Lind & Co).

Vem vet, någon gång kanske det kommer en fortsättning på historien – fem år senare… 🙂

Trevlig helg!

Lämna en kommentar

Filed under Böcker och författare, Harper Collins, Lova, Marknadsföring

Diabetesaktiviteterna fortsätter – nu i Uppsala

Ni såg väl diabetesgalan igår? Jag satt med rak rygg och spänt fokus i hela två timmar (förutom i pauserna då jag snabbt zappade vidare till Playoff  Danmark – Irland) och pekade ut den ena bekantingen efter den andra. Det var som om de stod inne i mitt vardagsrum och föreläste om diabetes.

Och ni missade väl ändå inte Alrik?!! My god! Jag vill adoptera honom, så är det bara. Om inte det går så gärna lotsa in honom på diabetesforskar-spåret för det är det han vill göra när han blir stor. Alla forskningsavdelningar där ute, ta kontakt med honom och se till att ni sätter kontrakt på att han blir just er diabetesforskare i framtiden. Jag är säker på att han kommer genomföra stordåd. Varför inte ett Nobelpris vad det lider.

Många av dem som medverkar i min Handbok om typ 1 diabetes var en del av den stora produktionen igår, antingen på scen eller som åskådare. Det var häftigt att se hur Sara Malmström visade publiken och oss där hemma vad man ska göra när Alrik drabbas av lågt blodsocker. När Tim Malmström fick höra att han ska gå en match mot JO Wallner och hur diabetespanelen med Sofie Diabetesia i spetsen svarade på frågor runt diabetes. Via alla deras sociala medier kunde jag följa galan på nära håll, från bakom kulisserna och hela vägen till efterfesterna.

När jag skrek rätt ut? När Diabetesmammorna fick en halv miljon i stipendiepengar av nystartade stipendiet Maximuspriset i ära efter Max Stenbeck som avled, endast 30 år gammal, i typ 1 diabetes. Det var så galet roligt att två genuina eldsjälar som Helena och Lotta är fick hedras på scen och ta emot en prissumma som gör att de kan fortsätta bedriva deras diabetesläger ett par helger varje år. Läger som barnen betecknar som roligare än julafton. Jag har varit medverkade i ytterkanten på dessa läger som sponsor och föreläsare och sett vilken värme som genomsyrar lägret samtidig som barnen får vara normala och föräldrarna på allvar får prata ut om sömnbrist, oro för framtiden och lära sig om hjälpmedel bland likasinnade. Stort stort grattis, Diabetesmammorna!

Peter Jihde var bra som programledare, fattas bara annat. Det enda jag saknade var en slutsumma för hur mycket pengar som kom in under kvällen. Själv swischade jag som en galen till diabetesförbundet. Sedan fick jag lite dåligt samvete och swishade även till Barndiabetesfonden. Jag hoppas att vi får en slutsumma snart, för att se om galan gav effekt.

Ikväll finns jag och mina böcker på Akademiska sjukhuset där Uppsala bedriver sin Världsdiabetesdag. Föreläsningsprogrammet är i vanlig ordning starkt och väldigt intressant samt det finns utställning där man kan lära sig mer om hjälpmedel, köpa böcker 🙂 och lära sig mer om diabetes. Varmt välkomna dit! Läs mer här: http://www.kalendarium.uu.se/Evenemang/?eventId=30408

Missade du dokumentären ”Leva utan att dö” eller Diabetesgalan tycker jag att du ska gå in på ViaFree och kolla.

Och sedan swishar du pengar!

Lämna en kommentar

Filed under Diabeteshandbok, Marknadsföring, Som ett myggbett

Min föreläsning under Världsdiabetesdagen

November är månaden då kunskap och bildande runt diabetes lyfts över hela världen. Idag är det Världsdiabetesdagen, 14 november för att fira Bantings födelsedag, grundaren till att alla med diabetes kan överleva dagligen genom att få insulin.

I lördags var jag med i ett event i Eslöv där jag både fick signera böcker, prata med intressanta människor och hålla en föreläsning inför ett stort antal åskådare.

Missade du föreläsningen? Missade du hela dagen? Det gör inget, du kan hitta allt här: https://youtu.be/kmcLII5buTw

Jag är ungefär 2h 57 min in i dagen. Klicka in och lär er något.

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade