Först kom vi till Stockholm och härliga Bysis bokhandel. Där var vi runt tjugo novellister där många av oss debuterade för första gången och träffades för första gången. Det var soligt, trångt och härligt. Precis som det ska vara. Och vi skrev så pennorna glödde åt alla våra gäster som ville ha en kråka i boken.
I boken är det starka noveller, ibland så starka att man fysiskt måste vrida undan huvudet för att fortsätta läsa lite genom fingrarna. Ibland är de sockersötta, ibland är de tänkvärda. Alla är välskrivna och drivna. Väldigt högt betyg! Jag vet detta eftersom tåget körde på en stor älg på vägen hem från Bysis och vi hängde i skogen utanför Knivsta i nästan två timmar innan vi backade tillbaka till Märsta och fick ta sista tåget hem därifrån. Då hann jag läsa igenom alla noveller på ett bräde. Inget ont som inte har något gott med sig, med andra ord.
Måndagen packade vi bokväskan och drog till Langer´s hotell i Hallstavik. Rose var dagens värdinna och hon hade lockat dit ett stort gäng av vänner och bekanta. Det var vansinnigt trevligt genomfört och uppfört att alla inblandade. Rose roll-up gör att framträdandet blir än mer proffsigt! Böckerna gick dessutom som smör i solsken. Även mina egna böcker försvann från väskan och ner i någon annans. Det gladde mig! Jag råkade också släppa en hemlighet som jag fick reda på under bilturen till Hallstavik. Det utbröt spontana applåder och jag blev alldeles tårögd när det stora slog mig med fullo. Det rullar, det rullar som man säger.
På tisdagen styrde jag bilen mot Enköping och biblioteket. Där hade vi avslutning förra året och det blev ju med fyrverkerier och fanfarer samt ett omtalat hopp på bild. Denna gång var det också trevligt, även om vi hade hoppats på större uppslutning. Rosorna vi fick som tack efteråt av biblioteket kommer jag sent glömma. Lång, gammelrosa och otroligt vacker. Den blommar än här hemma.
Drottninggatans bokhandeln är en pärla mitt inne i Uppsala city. Där var vi på torsdagen. Vi möblerade om hela butiken och satte fram små cafébord så det skulle bli lätt till samtal. Bokhandelägaren Morten berömde oss för de fina novellerna och han hade gärna sett att vi läst längre. Vår plan var att få folk lockade till att köpa boken och då går det ju inte att läsa hela novellen. Bara en lite smakbit som retar aptiten.
Eftersom UNT inte tagit in annonsen som bokhandeln skickat in blev vi bara cirka 15 personer, men vi tar nya tag till hösten. Maj är alltid svår för folk. Den är jämt full av avslutningar, träningar och trädgårdsarbete. Det vet vi ju själva. Oktober däremot… 🙂 Trevligt hade vi dock men jag hetsåt en påse ostbågar på vägen hem för jag hade inte hunnit äta middag. Idag mår jag sådär…
Tack för denna gång, Upplandsgänget! Alltid lika trevligt och energifyllt!
Eva Ludvigsen 