Och hur går det signeringarna?

Igår packade jag bilen med böcker, skyltar och min iZettle och drog till Gamla Uppsalas traditionella julmarknad. Vädret var som vädret är just nu. Storm och småspik till regn. Julstämningen lyser med sin frånvaro men julmarknader står som spön i backen i alla fall.

Med all rätt, för mysigt är det. På Kaplansgården gick en tomte och spelade dragspel, där kunde du köpa lotter, hembakat, få personligt signerade pepparkakor och böcker, i en enda röra.

Och där stod jag med mina böcker, roll-up och finklänningen (som till och med fick komplimanger, bara en sådan sak) inköpt i Australien.

Gamla Uppsala

Redan en halvtimme innan start sålde jag de första böckerna. Och lite så fortsatte det hela vägen. Fick springa till bilen för att hämta mer. Det var en strid ström med folk precis hela tiden. Jag signerade, tog betalt och slog in till julklapp. Och som jag pratade. Hela tiden. Alltid är det någon som vill skriva en bok och berätta historien för mig, alltid är det flertal som har stuga i Härjedalen och vi pratar fiske. En köpte Lova och upptäckte att hon redan hade köpt Sonfjällsdeckarna på väg hem från Råndalen där de varit i september. I Linsell stannade de till för att äta. På Linsellbaren hittade hon en perfekt julklapp. Japp, ni gissar rätt. Sonfjällsdeckarna. Så liten är liksom världen.

Nog för att mina böcker väckte intresse men systerdotterns bokkonst var det som gjorde att folk verkligen stannade till. Hon vek böcker till hjärtan, fjärilar och text som Love och sålde för 75 kronor. Hon sålde slut på allt hon hade medan hon febrilt vek av allt annat hon hade. Till slut sneglade hon åt mina böcker som visst hade en åtråvärd tjocklek. Där satte jag stopp. Någon fason får det väl ändå vara.

Kolla in så fint hon viker:

Lina bok

Lite roligt i sammanhanget var att vi gärna ville stötta henne i försäljningen. Man vill ju gärna få ungdomarna att känna hur värt det är att tjäna egna pengar. Så innan marknaden drog igång fick vi fatt i en bulvan, en söt rar tant, som skulle peppa Lina, beundra böckerna och sedan köpa en bok med pengar jag smusslat till henne. Det var ju helt ointressant om man ser i backspegeln då allt sålde slut. Men nu har jag ett konstverk att ställa bredvid mina egna små litterära alster.

Så ja, att stå på en julmarknad tar hela dagen, man är torr i halsen av allt prat, stel i kinderna av leenden och ont i fotsulorna eftersom jag aldrig sitter ner men det är skönt att inte lyfta in böcker i bilen på väg hem och det är roligt att få träffa så mycket folk. Även om inte alla köper så tänker jag att de sett mina omslag och kommer i tanke om den trevliga författaren nästa gång de ska välja en bok istället för en blomma eller chokladask när de ska på besök.

På lördag är det dags igen. Ica Maxi i Lindhagen, mellan 13-17 tillsammans med andra eminenta Idus-kollegor. Vi ses där!

Lämna en kommentar

Under Marknadsföring

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.